Vanliga frågor och svar - FAQ
Glömda användaruppgifter
Hur gör jag om jag glömt mitt lösenord?
På sidan "Glömt ditt lösenord?" kan du ange ditt användarnamn eller mejladress så får du ett mejl med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord.
Hur gör jag om jag glömt mitt användarnamn?
På sidan "Glömt användarnamn?" kan du genom att ange din mejladress få ett mejl med ditt användarnamn.
Jag har inte längre tillgång till det e-postkonto jag har registrerat i Artportalen. Hur gör jag?
Kontakta supporten så hjälper de dig.
Varför har jag inte fått mejlet i och med att jag ville byta lösenord?
Ofta kommer inte mejlen igenom skräppostfiltret. Titta i din skräppost-/spammapp. Hittar du fortfarande inte mejlet, kontakta supporten.
Åtkomst av fynd från gamla Artportalen
Hur kommer jag åt mina fynd i gamla Artportalen?
Fynduppgifterna i dina tidigare Artportalenkonton finns redan från början i nya Artportalen men för att komma åt dem och för att de ska visas i listor måste du först koppla ihop dina tidigare konton med det nya. Under fliken Mina sidor (uppe till höger) finner du sidan "Koppla gamla fynd" där du kan följa instruktionerna.
Hur rättar jag ett fynd jag rapporterat in i tidigare rapportsystem?
För att kunna rätta ett gammalt fynd måste du först koppla ihop tidigare användarkonto (där du rapporterade fyndet) med ditt nya användarkonto. (Läs Hur kommer jag åt mina fynd i gamla Artportalen). Därefter går det att söka fram och administrera dina fynd.
Varför ska jag koppla mina fynd från gamla Artportalen till mitt nya konto?
Om du vill kunna söka fram just dina fynd och kunna ändra i tidigare inrapporterade fynd måste du koppla det gamla kontot med det nya. Det är också nödvändigt om du är intresserad av att använda funktionen "Listor & statistik".
Hur kopplar jag fynd från ett organisationskonto?
Du kan inte koppla ett organisationskonto själv utan kopplingen sker centralt för alla organisationskonton efterhand. Organisationen kommer då stå som redigeringsansvarig till fynduppgifterna medan den som har kontot står som rapportör. Medobservatörerna påverkas inte. Observera att fynduppgifterna redan är överförda och tillgängliga i nya Artportalen att söka på. De är dock inte redigerbara och syns inte listor och statistik förrän de är kopplade till något konto. Om det är angeläget kan vi koppla enstaka konton i förväg, kontakta i så fall johan.nilsson@slu.se.
Varför fungerar det inte?
Varför hittar jag inte vissa artnamn när jag vill rapportera/söka fynd?
Om du får många alternativ när du söker på artnamn kan du för att underlätta sökningen begränsa urvalet till en specifik artgrupp när du vill rapportera eller söka fynd. Denna inställning gör du via en flervalsmeny ”Sök namn bland” som du finner under fältet där du skriver in artnamnet.
Varför visas inte fynd av vissa arter?
När du söker kan du ibland upptäcka att en del arter inte går att få fram uppgifter om. Detta beror på att Artportalen har ett automatiskt filter för att skydda särskilt känsliga arter, s.k. skyddsklassade arter. Vilka arter som klassas och hur de är skyddade avgörs av Artdatabanken, SLU. Läs mer om skyddsklassning. Det kan också hända att rapportören själv har valt att skydda fynd som denne anser vara skyddsvärda.
När du är inloggad ser du alla fynd som du själv lagt in, även för skyddsklassade arter. Däremot ser du inte andras artfynd som är skyddsklassade. Om du har en roll som innebär en behörighet att se vissa skyddade fynd kan du visa dessa genom att markera en ruta "Visa skyddade fynd". Roller som medger behörighet att skyddade fynd administreras av ArtDatabanken.
Varför syns inte fynden när jag publicerat?
Det tar oftast en liten stund (någon minut) efter att du klickat på Publicera fynd tills de blir sökbara och synliga. Vid publicering hamnar fynden i en kö och blir tillgängliga i tur och ordning efter att de begärts publicerade. Hur lång tid det tar beror på hur stora fyndmängder som ligger före i kön.
Det fungerar inte att koppla mina gamla fynd till mitt nya konto. Det händer inget när jag trycker på knappen.
Kopplingen kan ta några minuter upp till några timmar beroende på hur många fynduppgifter det är som ska kopplas men framförallt beroende på aktuell belastning i systemet. Alla kopplingar köas och sker i tur och ordning.
För att se hur många av dina gamla fynduppgifter som är färdigkopplade eller för att se om kopplingen är klar, tryck på Uppdatera. När kopplingen är klar får du även ett meddelande som visas under Händelser/Mina sidor. Om du inte hinner vänta tills kopplingen är klar gör det inget att du stänger ner webbläsaren och datorn, nästa gång du loggar in är troligtvis kopplingen klar och du har fått meddelande om detta.
Artportalen-länken på min hemsida fungerar inte längre efter att det gamla rapportsystemet ersatts av nya Artportalen
Många visar information/sökresultat från Artportalens rapportsystem på sina hemsidor. Efter att vi flyttat över ett rapportystem (t.ex. småkryp eller marina evertebrater) till nya Artportalen bryts alla dessa länkningar. För statiska informationssidor är det enkelt att bara leta rätt på den nya sidan, kopiera url:en och uppdatera sin hemsida men vad gäller länkning till sökresultat fungerar det annorlunda i nya Artportalen. Vi har gjort ett urval av möjliga länkar som man kan skapa via ett enkelt verktyg på sidan Skapa länkar på Artportalen. Man kan välja art (eller högre taxon), region och tidsp
Varför visas inte listorna alltid korrekt?
Av säkerhetsskäl visas inte skyddsklassade fynduppgifter publikt i listor och statistik, däremot syns dessa uppgifter för den inloggade observatören i dennes personliga listor. Detta gör att listorna inte blir helt korrekta. Den som har rapporterat många skyddsklassade arter hamnar längre ner i listorna än de skulle ha gjort om alla arter syntes. Vi utreder en lösning där man skall kunna visa mer information i de publika listorna utan att röja skyddsklassade och dolda fynd för obehöriga.
Varför syns inte rödstrupig sångare och isabellatörnskata i listorna?
I enlighet med SOF:s taxonomikommitté har dessa arter nyligen splittats och delats upp i två respektive tre arter: isabellatörnskatan har splittats till isabelltörnskata och turkestanstörnskata medan rödstrupig sångare har splittats till rödstrupig sångare, moltonisångare och rostsångare. Ändringen i Artportalen gjordes 23 april 2015 när fåglarna flyttade in i Svalan.
De fynd av isabellatörnskata och rödstrupig sångare som rapporterats i Svalan och flyttats över till nya Artportalen har fått beteckningen "ob. isabellatörnskata" respektive "ob. rödstrupig sångare" (Ob.=obestämd). Dessa fynd syns inte i listor eftersom det inte går att säga vilken art fyndet avser. Den som är redigeringsansvarig för fyndet (i normalfallet rapportören) måste gå in och ändra fyndet och ange vilken art fyndet avser för att fyndet ska visas i listor igen. Raritetskommittén har publicerat en genomgång av de Svenska fynden av isabellatörnskata och en genomgång av rödstrupig sångare pågår.
Hur gör jag?
När ska man välja att rapportera sina fågelfynd på privat fyndplats respektive allmän fågellokal?
Rapportören avgör själv om fågelobservationen ska rapporteras på en allmän fågellokal eller om den ska rapporteras på en egen privat fyndplats. Vad som är avgörande är om den allmänna lokalen har en passande noggrannhet för fyndet eller inte. Rapportören ska alltid eftersträva att rapportera med så hög noggrannhet som möjligt för att fyndet ska kunna göra nytta i naturvårdsarbetet (läs gärna artikel om detta på SOF:s webb).
Det som är viktigt att veta är att validerare enkelt kan hantera fynd rapporterade på privata fyndplatser visuellt via ett kartverktyg i nya Artportalen.
Hur lägger jag in bilder på ett nytt fynd?
Du kan enkelt lägga upp bilder i Artportalen samtidigt som du rapporterar. Enklast gör du det när du befinner dig i granskaläget. Klicka på bildikonen längst till höger i tabellen i granskaläget för att ladda upp bilder till fyndet. För utförligare beskrivning av bildhanteringen, läs i användarguiden.
Hur lägger jag in bilder på ett befintligt fynd?
Logga in och sök fram fyndet du vill koppla bild till. Söker du fram fyndet via Sök fynd öppnar du den detaljerade informationen om fyndet genom att dubbelklicka på kommentarssymbolen (i:et). Då finns funktionen "Ladda upp bild" uppe till höger.
Om du letar fram fyndet via "Min fältdagbok" pekar du på raden med fyndet så visas en knapp som ser ut som ett litet kugghjul. Via detta verktyg kan du också välja funktionen "Ladda upp bild". För utförligare beskrivning av bildhanteringen, läs i användarguiden.
Hur gör jag när jag inte är säker på artbestämningen?
En god princip är att bara rapportera fynd där du är säker på artbestämningen. Möjligheten att rapportera fynd som "Osäker artbestämning" finns dock. Det gör du genom att markera i en ruta med denna rubrik till höger om artnamnsfältet. Ett fynd där rapportören markerat "Osäker artbestämning" visas med frågetecken (?) efter artnamnet och inkluderas inte i listor.
Ladda gärna upp en bild till ett fynd som du markerat med "Osäker artbestämning" och skriv en kommentar till bilden när du laddar upp den, så ökar chanserna att du kan få hjälp med artbestämningen av andra användare.
Hur rapporterar jag en art som inte finns i Artportalen (artnamnet saknas)?
Rapportera med gruppens namn, till exempel Fjäril. Skriv i kommentaren vilken art som avses. Vänd dig till Supporten och begär att arten ska läggas till i artlistorna. När den finns tillgänglig kan du ändra i ditt fynd till det riktiga artnamnet.
När ska jag rapportera direkt i formuläret respektive via Excelimport?
Det olika inrapporteringssätten har olika fördelar.
Rapportering direkt via formuläret är det som är snabbast och du får omedelbar respons på eventuella felaktigheter i dina rapporter. Har du en bra Internetuppkoppling är detta att rekommendera om det inte är fråga om stora antal fynd som ska rapporteras.
Rapportering med excelimport är att föredra om du vill rapportera större fyndmängder. Du kan då förbereda rapporteringen även när du inte har förbindelse med Internet. Genom att spara Excelfilen får du dessutom en lokal kopia på det du rapporterar in. Vid Excelimport är det mycket viktigt att du gör en noggrann kontroll av fynden i granskningsläget av sådant som artnamn, datum och koordinater innan du publicerar.
Måste de bilder jag laddar upp visa exakt de individer som fyndet avser?
Bilder är dokumentation till fynden du rapporterar och ska visa just de individer som du rapporterat eller annat som kopplar till fyndet, t.ex. miljö, spillning, boplats, spår o.s.v. Om fyndet avser flera/många individer/exemplar behöver du inte lägga ut bilder på samtliga, utan kan välja 1-3 representativa bilder (tagna vid detta tillfälle, på fyndplatsen).
Hur rapporterar jag fynd om jag glömt bort exakt vilken dag fyndet gjordes?
Om du vill rapportera ett fynd där du inte känner till exakt fynddatum så är det möjligt att rapportera med olika start- och slutdatum. Då sparas fyndet med en tidsperiod inom vilket fynddatum ligger. Denna tidsperiod bör vara så kort som möjligt och det är viktigt att du vid sådan rapportering skriver in en publik kommentar på fyndet som förklarar att exakt fynddatum saknas och varför.
Ett annat fall när det kan vara aktuellt att rapportera på tidsperiod är när det du vill rapportera befunnit sig på samma plats en längre tid. Även i detta fall är det viktigt med en publik kommentar som förklarar varför du rapporterat på detta vis.
Kan jag rapportera stora mängder fynd samtidigt?
Ja, genom att använda fyndimporten via Excel går det att rapportera större mängder fynd. Upp till 5000 fynd kan rapporteras samtidigt. Fyndimporten är även bra att använda om du saknar internetuppkoppling eftersom du kan förbereda fynduppgifterna och rapportera in vid ett senare tillfälle. Tänk dock på att risken är rätt stor att det smugit sig in stavfel eller andra fel i Excelfilen, börja därför med ett mindre antal fynd och sedan antalet successivt i takt med att du lär dig använda funktionen.
Hur markerar jag fyndplats som favorit?
- På sidan Rapportera i rutan för fyndplats antingen direkt när du skapar fyndplatsen eller i efterhand genom att klicka fram aktuell fyndplats i listan Mina fyndplatser. I båda fallen trycker man på stjärnan uppe till höger bredvid fyndplatsens namn för att markera som favorit.
- På sidan Mina fyndplatser i rutan fyndplats: Gå till fliken Sök fyndplats och sök efter den fyndplats som du vill markera eller avmarkera som favorit och klicka på stjärnan.
Hur rapporterar jag andrahandsuppgifter?
För att rapportera åt någon annan kryssar du ur dig själv som observatör i rutan för observatörer i rapportformuläret. Vid import fungerar det som i gamla Artportalen - att man anger om det är andrahandsuppgift eller inte.
Hur länkar jag till sökresultat på Artportalen?
Vi har gjort ett urval av möjliga länkar som man kan skapa via ett enkelt verktyg på sidan Skapa länkar på Artportalen. Man kan välja art (eller högre taxon), region och tidsperiod och utifrån dessa parametrar få fram ett antal sökresultat, t.ex. fyndlista, karta, histogram eller bildgalleri.
Hur anger jag en samling om dess ägare inte har konto i Artportalen?
Ange personens namn i fältet för Övrig dokumentation.
Hur rapporterar jag negativa fynd, d.v.s arter som man letat efter men inte funnit
Det finns två typer av negativa fynd
- Arten är ej känd inom området sedan tidigare men förutsättningarna är de rätta. Arten hittas ej i inventering (Ej funnen)
- Arten är känd sedan tidigare inom området men hittas ej i inventering (Ej återfunnen)
Ej funnen
Genom att välja parametern Ej funnen kan man rapportera s.k. negativa fynd, vilket innebär att en art inom ett inventeringsprojekt inventerats med viss metodik utan att hittas på en plats varifrån den tidigare inte är känd. I de flesta fall handlar det om att själva inventeringen utförts i miljöer eller biotoper där arten skulle kunna finnas. En förutsättning för att man ska kunna rapportera ”Ej funnen” är att man använder funktionen ”Projekt”. När man skapar ett projekt kan man välja att det ska vara möjligt att rapportera ”Ej funnen”. När man skapar ett projekt där man vill använda sig av ”Ej funnen” är det viktigt att notera information om inventeringsmetodik och inventeringens omfattning.
Ej återfunnen
När man rapporterar negativt från eftersök av en art på en fyndplats varifrån den är tidigare känd, så lämnar man fältet för antal tomt och markerar i rutan ”Ej återfunnen”, som finns under ”Publik kommentar” i rapportformuläret. Detta går att göra även om man inte använder ”Projekt”.
För användare med utökade behörigheter
Hur får jag som tjänsteman för naturvårdsfrågor på länsstyrelsen utökad eller full behörighet även i nya Artportalen resp. Artportalskopplingen?
För att kunna logga in i nya Artportalen resp. Artportalskopplingen krävs att man i nya Artportalen har skapat ett nytt privat inloggningskonto i sitt eget namn. Till skillnad från tidigare ska kontots namn inte koppla till länsstyrelsen utan bara till det egna personnamnet. När man skapat sitt eget konto kontaktar man kontaktpersonen för artdata / Användaradminstratören på sin länsstyrelse som bedömer vilken behörighetsroll som kan vara lämplig, se lista över kontaktpersoner på www.artkoll.se. Särskilda behörigheter är numera alltså inte knutna direkt till inloggningskonton utan till behörighetsroller som en administratör kopplar till en persons inloggningskonto.
I nya Artportalen har dessutom en ny relationskategori till fyndposter införts. Förutom Observatör och Rapportör finns nu även Redigeringsansvarig. Fyndposter som rapporteras in från en behörighetsroll som är kopplad till en viss länsstyrelse kommer att få denna länsstyrelse som Redigeringsansvarig. Flera personer på aktuell länsstyrelse kan därigenom ha redigeringsmöjligheter till dessa poster.
Hur får jag som tjänsteman för naturvårdsfrågor på en kommun full behörighet även i nya Artportalen?
För att kunna logga in i nya Artportalen krävs att man i nya Artportalen har skapat ett nytt privat inloggningskonto i sitt eget namn. Till skillnad från tidigare ska kontots namn inte koppla till kommunen utan bara till det egna personnamnet. Är Du kommunekolog eller i övrigt är ansvarig för naturvårdsfrågor på kommunen kan Du bli Artdata-kontaktperson för kommunen gentemot Artportalen/ArtDatabanken och därigenom få särskild behörighet till ickeoffentliga data eller verktyg.
Ta kontakt med någon av kontaktpersonerna för fynddata på ArtDatabanken som bedömer vilken behörighetsroll som kan vara lämplig. Särskilda behörigheter är numera alltså inte knutna direkt till inloggningskonton utan till behörighetsroller som en administratör kopplar till en persons inloggningskonto. Har man tidigare använt Länsstyrelsens Artportalskoppling krävs att man har den nya versionen, som är anpassad för nya Artportalen, för att det ska fungera. För mer information om länsstyrelsens Artportalskoppling, se www.artkoll.se.
Hur får jag som ideell administratör eller validerare i Artportalen förnyad behörighet till ickeoffentliga data eller verktyg i nya Artportalen?
För att kunna logga in i nya Artportalen krävs att man i nya Artportalen har skapat ett nytt privat inloggningskonto i sitt eget namn. Till skillnad från tidigare ska kontots namn inte koppla till en organisation eller speciell funktion utan bara till det egna personnamnet. Särskilda behörigheter är numera inte knutna direkt till inloggningskontot utan till behörighetsroller som en administratör kopplar till en persons inloggningskonto. Har du tidigare administrerat eller validerat data för fåglar kommer dessa behörigheter vid övergången till nya Artportalen delas ut av ArtDatabanken (inom SOF Birdlifes regionala rapportkommitté Rrk finns en kontaktperson som samordnar detta). Organisationen för validering av övriga djur och växter är under utveckling tillsammans med de ideella föreningarna och är ännu inte helt på plats. Angående akuta valideringsbehov för t ex regionala inventeringsprojekt kontaktas lämpligen ArtDatabanken eller ansvarig person inom eventuell nationell moderförening (SBT, SEF, SMF).
Hur fynduppgifterna används i svensk naturvård
Vad används mina fynduppgifter till?
När du rapporterar till Artportalen hamnar dina fynduppgifter i en stor databas som utgör en värdefull källa till kunskap om den svenska floran och faunan. Databasen används i stor utsträckning av Sveriges länsstyrelser, kommuner, andra nationella myndigheter, ideella föreningar och naturvårdsinriktade konsultfirmor för t.ex. reservatsbildning, åtgärdsprogram, miljöövervakning och inte minst för att kunna ta naturvårdshänsyn vid t.ex. kommersiell markexploatering. Tack vare information från Artportalen om känsliga arter har flera vindkraftsanläggningar, vägbyggen och avverkningar m.m. kunnat anpassas eller ibland stoppats för att undvika påverkan på dessa arter.
Vilka rapporterar till Artportalen?
Vem som helst får skapa sig ett konto i Artportalen och rapportera vilka arter de ser ute i naturen. Merparten av alla fynduppgifter som rapporteras till Artportalen kommer från privatpersoner och ideellt engagerade människor i föreningar runt om i landet. En mindre del av allt som rapporteras in står aktörer inom naturvård, miljöövervakning och forskning för.
Vilka kan se och använda mina fynduppgifter?
Fynduppgifterna i Artportalens databas är fria för alla att söka efter och använda, undantaget de fynduppgifter som rör de skyddsklassade arterna, som döljs automatiskt av systemet samt de fynduppgifter som användaren själv valt att dölja. De dolda fynduppgifterna visas endast för behöriga personer.
Om säkerhet och hantering av uppgifter om känsliga arter
Vad innebär det att en uppgift är dold?
En fynduppgift döljs antingen automatiskt av systemet för att arten är upptagen på ArtDatabankens lista över skyddsklassade arter eller för att användaren själv valt att dölja fynduppgiften. En dold fynduppgift visas inte publikt i Artportalen utan endast för dem som har behörighet att se den. I dagsläget (hösten 2014) håller vi dock på att arbeta fram ett säkert sätt att visa de dolda fynduppgifterna publikt i mer eller mindre översiktliga kartvyer beroende på vilken skyddsklass arten tillhör.
Vilka ges behörighet till Artportalens dolda fynduppgifter?
De dolda fynduppgifterna visas endast för rapportören, eventuella medobservatörer samt ett begränsat antal personer med utökad behörighet, främst naturvårdstjänstemän på våra länsstyrelser och kommuner, men också etablerade naturvårdskonsultfirmor. I de fall myndigheten inte har möjlighet att själv utföra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och förstudier läggs uppdraget nämligen ofta ut på en sådan konsultfirma. Ibland anlitar exploateringsföretaget konsultfirman direkt.
Vad innebär det att en art är skyddsklassad?
För att bemöta olika typer av hot (t.ex. störning, insamling och förföljelse) mot känsliga arter har ArtDatabanken infört en restriktivitet i hanteringen av ArtDatabankens fynduppgifter för denna typ av arter, d.v.s. de är skyddsklassade. Skyddsklassade arter döljs automatiskt av systemet för publik visning. Skyddsklassningens nivå styr med vilken restriktivitet behörigheterna (för personer med tillgång till känsligt data) tilldelas.
Varför lämnar ArtDatabanken ut dolda fynduppgifter om känsliga arter?
Vi är helt övertygade om att vetskapen om arterna är det bästa skyddet för dem. Ett konkret och vanligt exempel är när mark ska exploateras för t.ex. bostäder, vägar och vindkraftparker, då alltid en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) görs. MKB:n är en analys av vilken påverkan ingreppet gör på miljön och ofta görs ett uttag från Artportalen som grund för denna. Om man då vet att en sällsynt orkidé växer där eller att havsörnar häckar i det aktuella området finns en god chans att stoppa eller flytta bygget, inte annars. Många exempel finns från verkligheten när data i Artportalen legat som grund för sådana här konkreta naturvårdsinsatser.
Samtidigt är vi fullt medvetna om att många arter är utsatta för direkt hot, t.ex. störning, insamling och förföljelse, vilket gör det direkt olämpligt att visa fynduppgifterna för dessa arter publikt. Därför skyddsklassar vi dessa arter, vilket för Artportalens del innebär att dessa fynduppgifter döljs publikt och endast visas för dem som har behörighet att se dem.
Vågar jag rapportera känsliga och utsatta arter?
Ja, de arter som finns upptagna på ArtDatabankens lista över skyddsklassade arter döljs automatiskt av systemet och visas inte publikt utan bara för dem som har behörighet att se dem. Om du anser dig ha särskilda skäl för att dölja en fynduppgift om en art som inte är skyddsklassad finns också möjligheten att själv dölja uppgiften i rapporteringsformuläret. En uppgift som man själv valt att dölja hanteras på samma sätt som en skyddsklassad art. ArtDatabanken arbetar ständigt och aktivt med säkerheten kring de skyddsklassade arterna.
Hur ser ArtDatabankens säkerhetsrutiner ut för utlämning av dolda fynduppgifter?
ArtDatabanken ger endast åtkomst till fynduppgifter för skyddsklassade arter om det finns ett tydligt syfte som gagnar artbevarandet och naturvården. Vi begränsar åtkomsten så snävt som möjligt i fråga om geografi, tidsperiod och arter, och reglerar alltid detta med överenskommelser eller avtal med förbehåll. Vårt säkerhetstänkande kring detta har utvecklats under de närmare 3 decennier vi hanterat fynddata och vi har ett väl fungerande samarbete med berörda myndigheter, konsultfirmor, föreningar och privatpersoner.
Hur påverkas Artportalen och dess data av offentlighets- och sekretesslagen?
Artportalens huvudman, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är en statlig myndighet som omfattas av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär att en uppgift som rapporteras in i Artportalen är att betrakta som offentlig handling, såvida den inte omfattas av sekretess. Majoriteten av de arter som finns upptagna på ArtDatabankens lista över skyddsklassade arter går, enligt ArtDatabankens bedömning, under sekretesslagstiftningen.
Övrigt
Vad menas med att publicera?
När du registrerar ett fynd hamnar det först i ett granskningsläge. Inte förrän du publicerar fynden görs de tillgängliga för andra användare. Du behöver inte granska fynden efter varje inrapportering, de ligger kvar i granskningsläget till dess du väljer att publicera dem.
Vissa artnamn på sidan Dagens Fynd presenteras annorlunda?
Ibland visas artnamn med t.ex. röd text och det innebär att fyndet är extra anmärkningsvärt i regionen. En art som är allmän i delar av landet kan vara en stor sällsynthet på andra håll och då kan artnamnet uppmärksammas med en annan färg på Dagens Fynd.
Varför visas en del fynd i samma ruta i Atlaskartan medan de ligger i olika rutor i Rasterkartan?
Rasterkartan visar fördelningen av fynd enligt samma projektion som bakgrundskartan har, Google Mercator. Atlasrutorna under Atlaskarta fördelar fynden enligt den gamla Rt90-projektionen, så som atlasrutor alltid har presenterats. Rutorna är alltså inte riktigt likadana vilket gör att ett fynd kan hamna i olika rutor i de olika kartorna. Rutorna i Rasterkartan ser raka och fina ut medan atlasrutorna i rt90 skevar mot bakgrunden särskilt ju längre mot norr man kommer.
Varför räknar Artportalen olika antal arter för samma atlasruta?
Antalet arter i en atlasruta kan skilja sig beroende på om man går in via Atlaskartan (under Sök fynd i huvudmenyn) eller via Artlistan i det vanliga sökformuläret (man kan söka inom en viss atlasruta genom att ange dess id-nummer i rutan för ”Andra områden”). Anledningen till detta är att Artlistan även räknar med underarter, variteter och morfotyper, vilket inte Atlaskartan gör.
Vad är provinskataloger? Vad är floraväkterirapporter?
Se ordlistan.
Hur skapar man ett atlasinventeringsprojekt?
Kontakta supporten support@artportalen.se. Vi behöver veta projektets namn, vilket område och tidsperiod det omfattar samt vem/vilka som är administratörer för att kunna lägga upp ett projekt.
Varför kan inte Rrk administrera personers privata fyndplatser längre?
De allmänna huvudlokalerna och dellokalerna för fåglar administreras fortfarande av de regionala rapportkommittéerna för fåglar (Rrk), medan de privata fyndplatserna i Artportalen numera endast kan administreras av den enskilde rapportören.
Ett viktigt skäl till detta är att vi vill värna om varje enskilds rapportör rätt att själv bestämma över sin privata fyndplats. Rimligtvis är det rapportören själv som kan avgöra huruvida en privat fyndplats är av tillfällig karaktär, t.ex. en boplats eller en revirhävdande fågel, eller mer beständiga som t.ex. en sommarstugetomt eller en mindre sjö och därmed också den som bäst avgör val av läge och noggrannhet.
Ett annat mycket viktigt skäl är att datat ska bli så användbart i naturvården som möjligt, vilket kräver hög noggrannhet på fyndplatserna. Detta gäller inte minst naturvårdsinventeringar, där man inte kan riskera att fyndplatser slås ihop, flyttas eller tas bort av utomstående.
Rrk kan alltså inte längre administrera privata fyndplatser men kan dock genom att skapa nya allmänna lokaler och organisera dessa i huvudlokal med dellokaler skapa förutsättning för en fågelrapportering av god kvalitet i sitt område. För validering och administration av fågelobservationer som ska publiceras i fågelrapporter väljs fynd/fynden ut i ett kartverktyg, oavsett om de rapporterats på en privat eller allmän fyndplats. De utvalda fynden kan sedan publiceras på allmänna eller privata lokaler.
Varför kan man inte rapportera andra arter än fåglar på allmänna fågellokaler?
Anledningen till att man inte får rapportera andra arter än fåglar på allmänna fågellokaler är dels att de oftast har sämre noggrannhet än vad fynd av andra artgrupper kräver och dels att de ägs av landets alla fågelorganisationer och administreras utifrån fågelfyndsperspektiv.
Det är inte så meningsfullt ur ett naturvårdsperspektiv att veta att en växt eller insekt finns inom ett kilometerstort område. Även när det gäller många fågelobservationer (t.ex. om man vill ange häckplats) är det bättre att rapportera med bättre noggrannhet, d.v.s. på en privat fyndplats.
Rekommendationen är att alltid rapportera med så bra noggrannhet som möjligt så att fynduppgifterna ska kunna göra nytta i naturvårdsarbetet. Med andra ord ber vi dig att ta dig några extra sekunder för att skapa en privat fyndplats och rapportera in dina icke-fågelfynd (samt fågelfynd som kan anges med större noggrannhet) på, så att vi får in mer värdefull information i Artportalen. Läs gärna SOF:s blogginlägg om vikten av att rapportera noggrant). För råd och tips om skapande av fyndplats se information i Vägledning för rapportering - Uppgift om fyndplats.